Hätska hämndeandar.

Det är ett fantastiskt språk i Orestien. En av dem som igår var här på vår öppna repetition beskrev intrycket som "en opera utan musik". En beskrivning som jag är böjd att hålla med om. Det är ett böljande bildrikt språk som med sin rikedom lyckas beskriva både hätska hämndeandar och lyckan över att åter hälsa saknad och älskad broder.

Idag var det dags för skådespelarna att för första gången arbeta med gestaltningen av nämnda hämndeandar. Hur låter dom? Hur rör dom sig? Frågorna hopade sig och skådespelare befann sig spridda över scen i olika konstealtioner och i förvridna ställningar. Knäskydd delades ut till samtliga deltagare och det var ett sant nöje att sitta på första rad för att bevittna dagens repetition.
Fortsättning följer..

Vid pennan idag/
regiassistent Sofia Palmström