Vad kan man säga?

Den här föreställningen har varit mer jobb än nån annan föreställning jag nånsin jobbat på.
Och då har jag ändå jobbat på masktunga pjäser som "Skönheten och odjuret" på Operan.
Ovan ser ni de formar och skulpturer som vi gjort för Orestien.
Varje form ni ser har tagit ungefär en vecka per styck att ta fram!
Så lite snabb räkning av dem = herre jösses vad tid!!

Nu är vi förhoppningsvis klara med formarna (om inte Lars får fler idéér!) och väntar på silikon från Holland för att kunna börja tillverka alla de hundratals masker som kommer att behövas under föreställningsperioden.
Mycket jobb kvar och i mitten på detta ska vi flytta in på teatern igen nästa vecka efter att ha varit ute på andra lokaler i över ett år. Det ska bli apskönt att ha en fast punkt igen!

Som avslutning tänkte jag nämna några saker man gör en dag som idag på jobbet som de flesta andra inte gör eller skulle ens drömma om att göra:
Blanda fuskblod och sticka hål på fingret för att kolla färgen, ha en stay-up strumpa på huvudet för att helt naturligt säga att "den har bra passform", testa en spruta med slang genom gylfen för att simulera en urinstråle, limma hela fingertopparna med glitter, fundera över hur man kan få ett par vader att bli riktigt muskulösa och håriga, osv, osv...
Vad håller man på med??

I ivrig väntan på DHL budbilen med silikon......
Lars, Mask och peruk